Vad söta ni är som fortsätter klicka er in på min blogg trots den dåliga uppdateringen.

Sitter och får håret färgat av Jenni & Issi inne på Idol-Linnis hotellrum ;) (jag vet, jag är fett cool assååå!), första gången jag färgar det hihi.

.

.

Det jag är mest rädd för är att det här ska bli något negativt i framtiden när jag söker jobb. För när jag blir intervjuad kommer dom ba "och varför sa du upp dig?" , då kommer jag ba "nää, men det blev för mycket så jag orkade inte". Det låter illa, eller hur?.. Menmen, jag orkar inte bry mig längre.

Koncentrera dig på dom fyra prickarna i mitten i ungefär 30sekunder. Kolla sen in i väggen, där kommer du se en cirkel som du ska titta in i hela tiden. Släpp inte blicken från cirkeln.

Vad såg du?

.

Ni som tror att jag inte klarar av att gå till skolan i tid, få topp-betyg, jobba på vardagar, ha kul på helger, umgås med vännerna och gå på dans samtidigt..

Lyssnar på Chris Browns låt "Should've kissed you" just nu. Låten är lika vacker som han själv, kommer aldrig sluta älska dig älskling, My prince of RnB. Har fått se dig en gång, men behöver se dig många, många fler gånger.. <3

.

Jag ska fortsätta kämpa och ha toppbetyg för att sedan komma in på något av de bästa universiteten/högskolorna som sedan ska leda till ett jättebra jobb med massa pengar. Jag vill ju göra mamma stolt och för min egen skull också. I mina ögon är pengar nöje och makt.

Men vad jag än gör så kommer jag ingen vart, har jag valt rätt väg? Har jag valt det jag vill göra, det som jag tycker är kul? Egentligen inte, utan jag har bara valt den säkra vägen. Den tråkiga vägen.. Jag vill sjunga, dansa, (min kärlek för RnB är obeskrivlig), resa runt, njuta av livet och bara ha roligt. Göra det jag älskar helt enkelt. Vill komma bort ett tag och känna mig levande, jag vill bli överraskad, nyfiken och leva för stundens hetta.

Jag orkar inte sitta hemma framför TV:n på kvällarna och se bortskämda sweet 16-ungar, hollywood fruar, The hills, Jersey Shore och vet inte vad. Varför ska jag sitta och titta på när dom lever livet och har kul medan jag bara sitter hemma på en soffa och tittar på dom och önskar att jag någon gång kunde ha det sådär.

Sen jag var liten har jag sagt att jag vill flytta till USA och det vill jag fortfarande, vet ni varför? Det känns som att de som lever där lever mina drömmar. Jag vill vara en del av min egna dröm. Tänk dig att vakna upp bredvid någon du älskar och sen titta ut genom fönstret och ha en vacker utsikt över havet. Gå ner till stranden och få en fin solbränna, leka i havet, åka vattenskoter eller njuta av en drink på en motorbåt. O sen gå upp och fräscha till sig, möta upp tjejerna och dra för o gymma (så man hela tiden har den där sexiga, vältränade kroppen), sen fixa naglarna med dom i en skönhetssalong, varför inte spa efteråt? Senare mot kvällen drar man hem och fixar sig för en sen utekväll. Omg, drömliv bara det. Visst ska jag jobba vissa dagar också.. Men är man två så blir allt hälften så billigt och man kan då ha dubbelt så kul. (Blir jag rik så kommer jag köra runt med min sexiga lamborghini) oavsett vad ska jag alltid vara fixad från topp till tå.

De flesta säger "men dröm vidare" och bara trycker ner mig. Bara för att ni inte har kämpat och lyckats med det ni vill ha i livet betyder inte att jag också kommer ge upp och nöja mig. Jag bryr mig faktiskt inte om vad ni säger och tycker, jag fortsätter drömma och SKA göra något åt saken. När jag är 18år då har jag inget som kan hindra mig till att live to the fullest. Ingen kommer kunna säga åt mig vad jag kan/får och inte kan/får göra. Då kommer jag vara redo att satsa, riskera och komma någonstans i livet. Det jag vill är att uppleva allt det där som jag tidigare bara drömt om. Jag kommer våga chansa och släppa allt skit som håller mig nere så jag kan flyga mot stjärnorna och om jag missar hamnar jag fortfarande bland dom. för det är kul och leder det till framgång så är det bara ett plus. Men om det inte gör det så har jag ändå bara kul. (Men vart fan ska jag hitta tiden till allt det om jag ska plugga vidare?.. det kallas plugga på distans baby ;) ) Jag hör inte hemma i Sverige, det är trist här..

Min brorsa fyller år på söndag och jag är nästan helt säker på vad jag ska köpa till honom. Grejjen är att den e ganska dyr, så mina pengar kommer inte räcka till alla mina "måsten".. så jag funderar fortfarande. Jag vill helst av allt ha kvar pengar till mig själv så jag kan skämma bort mig lite. Som jag kan använda till shopping, fika, nöjen osv.. men jag kan ju bara drömma vidare. Självklart får jag pengar av mamma men jag är väldigt självständig och gillar att ta hand om mig själv. Tycker inte om att ta emot, vill klara mig själv. Yupp, im miss independent.

600kr                                                                                                             Till brorsan; 1760kr

800kr                                                                                                              Till syrrans man; ?

895kr                                                                                                                         Till Vera; ?

75kr                                                                                                       Till Joana; kmr nog inte..

46kr                                                                                                                           Till Jassi; ?

TOTALT: 2416                                                                                        TOTALT: ungefär 2360

.

I could really use a wish right now, så snälla JA TACK:

Jag kom precis hem från bion, såg filmen "The Colombiana". Fett bra film, så den är helt klart se-värd!

Sen på vägen ut ur biosalongen så mötte jag sötnosen Nalle puh, han var bara för söt så var tvungen att ta en bild tillsammans med honom! Om ni ursäktar mig så ska jag mysa lite framför TV:n med mami nu, har saknat henne.

"Im falling for you I can't lie, I just wanna be with you. So much love you take from me, Im going outta my mind" , saknar du inte den där känslan? Låtar och citat som får dig att sakna det du en gång kände? Det var den lyckligaste tiden för mig men på något sett omvandlades det till den mest olyckliga tiden på länge, oavsett vad så var allt värt det. Det känns ganska tråkigt att inte "känna" för någon när jag hör citat och låtar som jag förut kände igen mig i. Men det är också ett jävligt bra tecken på att jag har kommit över exakt allt. Det är som att jag vill känna så igen men ändå är det skönt att jag inte gör det, jag har inget att oroa mig för, ingen att förlora, ingen att stanna uppe hela nätterna med, ingen som jag tänker på varje gång jag vaknar och pratar med precis innan jag somnar. blablabla , nu tänker ni säkert "aawiiee, lonley girl there" . Tänk inte så, det ända jag säger är att jag saknar känslan. Men kom ihåg:

.

‎"SINGLE" doesn't always mean lonely the same way "RELATIONSHIP" doesn't always mean happy.